![\"\"](\"http:\/\/svarthaletracing.se\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/Stotdampare1.jpg\" "\\"Stotdampare1\\"")
<\/a><\/p>\nTyv\u00e4rr s\u00e5 s\u00e4ger Maxvikt: 980 lbs<\/a> i princip ingenting om st\u00f6td\u00e4mparens egenskaper, och mer info fanns inte heller att f\u00e5. D\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r vi ta reda p\u00e5 dessa data sj\u00e4lv.<\/p>\n Som vanligt s\u00e5 blir de fakta jag f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rmedla h\u00e4r rent teoretiska. I ”verkligheten” s\u00e5 finns det s\u00e4kerligen massor av andra faktorer att ta h\u00e4nsyn till n\u00e4r man ska v\u00e4lja en st\u00f6td\u00e4mpare. Dock s\u00e5 finns det n\u00e5gra grundl\u00e4ggande saker som jag tycker att man rimligtvis borde k\u00e4nna till.<\/p>\n En st\u00f6td\u00e4mpare har tv\u00e5 funktioner: Dessa b\u00e5de funktioner m\u00e4ter man.<\/p>\n Fj\u00e4dern<\/strong> Vad \u00e4r d\u00e5 fj\u00e4derkonstanten? Jo 1000\/0,01 = 100000N\/m eller 100kN\/m.<\/p>\n Detta g\u00e4ller s\u00e5klart en ideal fj\u00e4der, men en bra spiralfj\u00e4der ligger nog riktigt bra till inom det t\u00e4nkta arbetsomr\u00e5det. Sen finns det ju progressiva fj\u00e4drar och det \u00e4r ju en annan femma.<\/p>\n D\u00e4mparen Det vill s\u00e4ga i v\u00e4rsta fall en n\u00e4st intill okontrollerbar sv\u00e4ngning, vilket f\u00f6rst\u00e5s \u00e4r livsfarligt. T \u00e4r den tid (i sekunder) det tar f\u00f6r fj\u00e4dern att g\u00f6ra en sv\u00e4ngning. Frekvensen (F) r\u00e4knar man ut genom att dela 1 med T: L\u00e5t s\u00e4ga att vi h\u00e4nger en vikt p\u00e5 100kg i \u00e4nden av fj\u00e4dern i exemplet ovan (fj\u00e4derkonstanten 100000N\/m): Med d\u00e4mpare<\/span> D\u00e4mparens egenskaper kommer vi inte att m\u00e4ta ut. Vi m\u00e4ter upp fj\u00e4dern (d.v.s. fj\u00e4derkonstanten), och litar p\u00e5 att d\u00e4mparen g\u00e5r att justera s\u00e5 pass att vi klarar oss. Vill man g\u00e5 mer p\u00e5 djupet i detta \u00e4mne s\u00e5 \u00e4r det bara att Googla ”Harmonisk oscillator”.<\/p>\n Eller kolla in denna simulator<\/a>. C \u00e4r d\u00e4mpningen angiven i kg\/s. Prova att s\u00e4tta C till 0 och sedan s\u00e4tta fart p\u00e5 sv\u00e4ngningen genom att st\u00e4lla om x0. \u00d6ka sedan d\u00e4mpningen (c) successivt f\u00f6r att se hur r\u00f6relsen d\u00e4mpas (utan att p\u00e5verka dess frekvens). V\u00e4rt att till\u00e4gga \u00e4r att alla fj\u00e4drar har en viss ”inbyggd” d\u00e4mpning, och det \u00e4r ju d\u00e4rf\u00f6r de inte forts\u00e4tter sj\u00e4lvsv\u00e4nga i evighet om man s\u00e4tter fart p\u00e5 den. Hmm, ja luften runt omkring d\u00e4mpar ju lite ocks\u00e5. Nu kommer vi in p\u00e5 petitesser…<\/p>\n Hur ska vi m\u00e4ta d\u00e5?<\/strong><\/p>\n N\u00e4r jag k\u00f6pte min 10kN-lastcell fr\u00e5n Load Indicator f\u00f6r ett par \u00e5r sedan s\u00e5 undrade jag om jag kastade pengarna i sj\u00f6n. Nu med facit p\u00e5 hand s\u00e5 har jag f\u00e5tt anv\u00e4ndning f\u00f6r den flera g\u00e5nger, och \u00e4ven denna g\u00e5ng.<\/p>\n Tanken \u00e4r att bygga en enkel rigg d\u00e4r jag kan trycka ihop st\u00f6td\u00e4mparen i en hydraulisk press och m\u00e4ta kraften med lastcellen samt ihoptryckningen med l\u00e4mpligt m\u00e4tdon, t.ex. en indikatorklocka eller ett h\u00f6jdskjutm\u00e5tt. Snodde ihop riggen nu under kv\u00e4llen. Saknas bara f\u00e4ste f\u00f6r lastcellen innan man kan skrida till verket.<\/p>\n Idag h\u00e4mtade jag ut st\u00f6td\u00e4mparna som vi t\u00e4nkt kanske skulle funka p\u00e5 jetskotern. Billiga Kina-grejer, men det k\u00e4ndes inte som det var l\u00e4ge att k\u00f6pa \u00d6hlinare till ett experiment. Tyv\u00e4rr s\u00e5 s\u00e4ger Maxvikt: 980 lbs i princip ingenting om st\u00f6td\u00e4mparens … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\n1. Att fj\u00e4dra
\n2. Att d\u00e4mpa<\/p>\n
\nFj\u00e4derns ”styrka” m\u00e4ter man i N\/m, d.v.s. Newton per meter. Den kraft som kr\u00e4vs f\u00f6r att komprimera (eller f\u00f6r den delen dra is\u00e4r) fj\u00e4dern \u00e4r (mer eller mindre) proportionell mot str\u00e4ckan den komprimeras (eller dras is\u00e4r).
\nMed andra ord, om det \u00e5tg\u00e5r 1000N f\u00f6r att trycka ihop fj\u00e4dern 1cm s\u00e5 \u00e5tg\u00e5r det 2000N f\u00f6r att trycka ihop den 2cm.<\/p>\n
\n<\/strong>En d\u00e4mpare d\u00e4mpar<\/span> en r\u00f6relse.<\/strong> Det finns l\u00e4gen d\u00e5 od\u00e4mpade r\u00f6relser \u00e4r precis vad man vill ha, men hjulupph\u00e4ngningar h\u00f6r inte dit.
\nDet h\u00e4r klippet visar, trots den kassa bilden, r\u00e4tt tydligt ungef\u00e4r vad od\u00e4mpade hjulupph\u00e4ngningar leder till:
\nhttp:\/\/youtu.be\/5Mr-UgWr8-s<\/p>\n
\nUtan d\u00e4mpare<\/span>
\nAlla fj\u00e4drar har en egenfrekvens, d.v.s. den frekvens i sv\u00e4ngningar per sekund (anges oftast i Hz eller Hertz) som den sv\u00e4nger med om man ”s\u00e4tter ig\u00e5ng” den.
\nDen frekvensen \u00e4r en barnlek att r\u00e4kna ut om man k\u00e4nner till fj\u00e4derkonstanten (k) och den massa (m) som h\u00e4nger i fj\u00e4dern.
\n<\/a><\/p>\n
\nF=1\/T<\/p>\n
\n<\/a>=~0,199 sekunder
\neller
\n1\/0,199=~5Hz<\/p>\n
\nOm man inte vill ha en sj\u00e4lvsv\u00e4ngande r\u00f6relse s\u00e5 anv\u00e4nder man \u00e4ven en d\u00e4mpare.
\nD\u00e4mparen d\u00e4mpar<\/span> fj\u00e4derns r\u00f6relse, t.ex. med en kolv som r\u00f6r sig i en v\u00e4tske-\/gasfylld beh\u00e5llare.<\/p>\n
\n\u00d6ka massan (m) och frekvensen s\u00e4nks. \u00d6ka fj\u00e4derkonstanten (k) och frekvensen \u00f6kar.
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"