På besök hos Arboga Robotmuseum

I vanlig ordning börjar vi med ett litet försvarstal. Många lär vi det här laget ha antagit att vi fått nog av pulsjetstrul och lagt ner verksamheten, men sanningen är faktiskt ganska tvärtom. En rapport från Speed Weekend 2017 kommer antagligen någon gång, men lite kortfattat kan vi bara nämna att vi åkte lite snabbare än året innan (246 km/h i toppfart) och lyckades dessutom ro hem en hel famn med fina pokaler att stoltsera med på finaste hyllan i verkstaden.

Detta inlägg kommer att handla om både pulsjetar och gasturbiner. Jag har redan i ett par inlägg skrivit lite om den Caterpillar 553 som jag förvärvade för ett par år sedan. Motorn kommer ursprungligen från en Stridsvagn 103S, och planen är att ta fram ett nytt styrsystem till den. Systemet ska vara mer eller mindre ”plug and play”, och tanken är att det ska gå att koppla in det till motorns originalkabelhärva. Jag har under sommaren lagt en hel del möda på att mäta upp och rita elschema över motorn. De scheman som finns i försvarets handböcker är i min mening rätt kassa. De är röriga, bristfälliga och dessutom stämmer de inte överallt.

Härom veckan hörde en trevlig herre av sig via hemsidan. Hans far gick bort för några år sedan, och lämnade en 553:a efter sig. Jag hade förvisso inga direkta planer på att skaffa en till just nu, men en motor i reserv är aldrig fel att ha så jag bestämde mig för att hämta den.

Bilden nedan är från avlastningen hemma på gården.

Motorn saknar ett par delar, så det är lite svårt att veta om den demonterats för att något strulat eller av någon annan anledning. Men det sitter mycket bra delar på den, så den är guld värd att ha bara för dessa. Dessutom medföljde de här superfina manöverpanelerna från stridsvagnen.

På väg ner till Östergötland för att hämta motorn övernattade jag och farsgubben i Ekshärad. En tanke slog mig: ”Ligger inte Arboga ungefär på vägen?”. Jag hade länge känt till Arboga Robotmuseum, och dessutom passerat ett par gånger men inte svängt in av lojalitet till mina teamkamrater. Denna gång fick det dock bli ett besök. Jag råkade nämligen känna till att de faktiskt har en nästan komplett V1-missil. Det här med krigshistoria och militaria är generellt sett inte min grej, men när de råkar ha den missil som vi till stor del baserat motorn till pulsjetskotern på så blir det såklart extra intressant. Och det fanns såklart anledning att misstänka att de skulle ha en hel del intressant att beskåda.

Många bilder följer. Jag kommer att vara rätt sparsam med bildtexter. Vill man veta mer så kan jag inte annat än varmt rekommendera ett besök på muséet. Deras hemsida innehåller också mycket intressant info.

Det första som möter en när man kommer in är denna turbojetmotor i genomskärning. Det är rent förbluffande hur många extremt fina och välgjorda detaljer en sådan här motor innehåller.

Till vänster alldeles innanför entrédörren står underverket själv (nedan)!

Vilken pryl. Det finns massor skrivet om V1 på nätet (bland annat på denna utmärkta hemsida ) så jag nöjer mig med att visa lite foton.

V1:an var som bekant tysk. Så fort de började skicka iväg V1:orna åt höger och vänster så tog så klart alla som fick tag på en chansen att dissikera dem för att se om det var värt att ta fram egna vapen med samma teknik. Sverige gjorde under de kommande åren åtskilliga tester och försök med olika slags pulsjetdrivna projektiler. Sjörobot 315 var en av dessa.

Förutom pulsjetdrivna vapen så ställdes även en del andra gamla robotar ut. Det är förbluffande hur mycket delikat elektronik och elektromekanik de lyckats klämma in i dessa skapelser.

Ett helt utrymme på muséet var ämnat för gasturbiner av olika modeller. Vad jag förstått så kommer dessa, samt alla delar som ställdes ut där från en gasturbinverkstad som inte längre är i drift.

En av turbinerna som ställdes ut var precis en sådan Caterpillar 553 som jag var på väg för att hämta.

Det fanns även gott om andra turbiner. T.ex. denna Rolls Royce

Även olika delar till gasturbiner fanns att studera i detalj.

I ett annat utrymme visades testutrustning och diverse andra system upp.

De har även en komplett flygplanscockpit att provsitta i.

Jag hade redan innan mitt besök läst om deras Drakensimulator. När jag väl fick se den kunde jag inte bli annat än imponerad. I princip består den av en komplett cockpit från ett Draken-flygplan, med en simulator kopplat direkt till alla instrument och manöverdon. När man kör simulatorn så är alltså cockpit i princip 100% identisk med ”the real deal”. Elektroniken var en ren orgie i teknik, och undertecknad blev uppenbarligen så till sig att softboxen på blixten hamnade utan i bild utan att man märkte det.

Arboga Robotmuseum var klart över förväntan! Deras hemsida innehåller förvisso mycket bra information, men den är rätt blygsam vad gäller bildmaterial etc. Muséet var betydligt mer intressant än vad jag trott, och för den teknikintresserade var detta klart värt en omväg på 5-10 mil.

Nästa gång får man se till att ha lite mer tid på sig så man kan prova Drakensimulatorn!

Besök Arboga Robotmuseums hemsida här!

Det här inlägget postades i Allmänt, Caterpillar 553 gasturbin. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *