I fredags fortsatte vi med arbetet med att göra en CAD-modell av jetskotern inför design av fartkåpa. Den numera i Svarthåletkretsar välkände Kristoffer (a.k.a. kooolegan) hjälpte till med CAD:andet medan jag och Jim pysslade med lite annat.
Under en av sommarens körningar så vibrerade en del av insugstratten bort. Nitarna small helt enkelt av till slut! I samband med att jag passade på att fräscha upp denna så rensade jag bort lite gamla skamfilade sponsordekaler. Inte det lättaste kan jag lova. Här kom enlitersburken med Aceton som jag köpt inför plastningen väl till pass.
Jim stod plötsligt och kliade sig i skägget; ”jag undrar om det inte skulle gå att sänka tankarna lite?”. Jodå, det gick alldeles utmärkt! Hela 6cm faktiskt. Gör faktiskt lite skillnad på frontarean och således även luftmotståndet. På bilden nedan är tanken till vänster sänkt.
Jag monterade det nya clip-onstyret i ungefär rätt vinkel och provsatt. Förutom att dynan är hård som en kyrkbänk så kommer nog detta att bli riktigt bra. Här snackar vi stor skillnad på frontarean!
Som ni ser så har vi även gillrat dit en liten vindruta. Jim monterade loss den från sin hoj, och den ska nog fungera alldeles utmärkt. Det knepigt blir väl att designa kåpan så att den passar. Jag tog några grova mått:
…men det krävs nog lite noggrannare siffror än så för att få det att funka så jag satte upp den i en CNC-fräs och mätte ut ett gäng profiler med indikatorklockan.
Efter att ha ritat upp rutan i 3D-CAD så gjorde jag ett par genomskärningar och skrev ut mallar för att kolla så jag gjort rätt.
Har sedan ett par år tillbaks haft kontakt med en väldigt trevlig herre, ursprungligen från Tyskland, men som nu arbetar på en MC-firma i Delsbo (NCCR). Denne herre, vid namn Jens Krüper arbetar bland annat med Buell-motorcyklar och verkar ha en del att göra i racingkretsar (Buellhojar tillverkas numera bara för det ändamålet). Han föreslog att man skulle ta den del av frontkåpan på originalhojen som rutan sitter skruvad emot, och plasta in denna i vår nya kåpa. Det låter förstås som ett alldeles utmärkt förslag, för även om jag lyckats överföra formen i stort så är jag väldigt säker på att fästhål och sådant inte stämmer så himla bra.
Resten av kåpan designade jag i Inventor. Inbillar mig att den som var riktigt duktig skulle göra ett bättre jobb i Alias, men det skulle ta evigheter att lära sig allt. Och tyvärr har vi inte evigheter på oss.
Vår (min och Jims) far har lite känsla för design. Jim har nog ärvt det mesta av de anlagen för jag fick inte många poäng på den fronten. Ivar (inte stormen utan pappa) hade skissat lite någon kväll, och jag tog rätt på några av dragen i alla fall. Gillade den aggressiva frontprofilen, samt den konvexa formen mellan insug och vindruta.
Fars modell var betydligt snyggare än så här, men vi måste försöka hålla det hela rätt enkelt och så minskade jag ner den lite på längden för att spara oss lite arbete. Det är trots allt första gången vi gör något sådant här. De skarpa kanterna trimmar vi bort när vi slipar till formen.
Formen kommer vi förresten att tillverka i två halvor, en höger och en vänster. Sedan monterar vi dessa på jetskotern och plastar ihop dem på plats. Detta var Krüpers förslag, och det lät vettigt. Formen skulle inte bara bli dubbelt så stor om man gjorde kåpan i ett stycke, men man skulle också bli tvungen att laminera vertikalt – vilket antagligen inte är någon höjdare.
Materialet kapade vi upp igår. Det råkar tyvärr vara så att vi måste skarva skivorna på en ledd då de är bara 600mm breda. Dessutom måste vi handla in lite mer material då dessa, tro det eller ej, inte räcker.
I skrivande stund är L-E på väg hit från Bispgården. Imorgon måste vi börja fixa ihop jetskotern inför Ferdinand Ice Festival. Är bara en dryg vecka kvar. Om allt går som tänkt och vi hinner så drar vi till Bispgården i helgen för att arbeta med formen.