Kåpiöst bra!

Så, då var helgen kommen. Då det skulle hända!

Efter att ha transporterat formarna till lokalen vi fått lov att hålla till i (lite nattkallt i ”vår” verkstad) så gjorde vi vad vi kunde för att snygga till dem en sista gång med spackel och slippapper.

Medan L-E slipade det sista så måttade jag och Jim ut de första bitarna glasfiberduk. Då duken vi fått tag på var så oerhört smidig så räknade vi med att kunna lägga ett helt stycke per lager.

L-E passade på att sätta lite personlig prägel på formarna

Sen var det dags för vaxning. Tre lager hade funkat bra på testet vi gjorde tidigare under veckan. Vi lade fyra lager denna gång för att vara helt säkra.

Gick rätt bra att stryka ut vaxet. Efter att det hårdnat ett tag så kunde man polera det en aning med en ren trasa.

För den som är intresserad så heter vaxet Partall Hi-temp Wax och är köpt från r-g.de

Sen var det dags för ett lager släppmedel av typen PVA (polyvinylalkohol). Detta hade vi tänkt köpa från r-g.de men de ville lägga på sådana hiskeliga miljöavgifter för transporten att vi beställde från Conrad istället.

De speciella svamparna för att applicera PVA:t hade vi dock köpt från r-g.de.

Så här fint blir det efter att släppmedlet härdat. Man ser klart hur ojämn ytan trots allt är. Vi är nöjda, men någon superfinish handlar det förstås inte om. Tur att vi har en förkärlek för matta lacker.

Dags att blanda epoxy. Vi hade ingen aning om hur mycket som skulle gå åt så vi började med 3dl.

0.5 gram fel. Skäms på dig Jim!

Första lagret på plats. Denna glasfiberduk var verkligen lätthanterlig. Den sträcker sig där den ska, krymper där den ska och var väldigt lätt att blöta igenom. Dessutom syns det väl var den blivit helt genomblött och var det saknas lite.

Där det saknades lite epoxy fick vi fylla i. Lite knepigt att försäkra sig om att det inte finns några luftbubblor kvar under duken, men i värsta fall får man väl fylla i det från utsidan i efterhand.

Tre lager på plats!

Nu var det bara att ställa undan allt och hoppas att det ser bra ut imorgon. Och att det släpper ur formen…

Slog på stort och gjorde en liten timelapsefilm från plastningen av kåpa nummer 1.

Jo förresten; L-E undrade tidigare i veckan om han kunde göra något någon kväll medan jag och Jim arbetade med formarna. Jag kom på att vi behövde detaljer att fästa kåpan i så han tog och svängde ihop några sådana. CNC-svarvar med drivna verktyg är trevliga saker!