Två arbetsdagar kvar

Vi funderade i ungefär två timmar över hur vi skulle komma åt att svetsa de övre fästena för kåpan innan vi insåg att det hela gick mycket lättare om vi plockade bort insugstratten.

Ställ kåpa på plats, punkta, ta av kåpa, svetsa, sätt dit kåpa, kontrollera hur mycket det slagit sig, ta av kåpa, justera, svetsa, sätt dit kåpa… …

Som ni ser så arbetar alla hårt!

Ställningen för främre fästet, nästan färdig;

I alla amerikanska bilbyggarprogram på är det Mexicanare som fixar inredning och syr klädslar. Vi kunde förstås inte vara sämre så vi lejde in en;

Dock åkte vi på en liten kulturkrock. Halvvägs in i arbetet försvann vår klädselspecialist. Efter mycket letande hittade vi honom mitt i siestan.

Så här fina blev sprintarna för att låsa fast huven. Längden är inte justerad än då huven för närvarande befinner sig 17 mil från sprintarna.

Efter lite omdragning av bränsleledningar fick vi plats med en instyrning för kylluft till motorn.

Jim provsitter nya dynan och konstaterar att den var värd varenda peso. En omvinkling av bromsspaken gjorde den mer lättåtkomlig och kom samtidigt ur vägen för vänster armbåge när man håller i styret.

Dagens arbete avklarat och alla punkter utom en avbockade (elsystemet testat trots frånvaro av bock). Vi får försvara oss med att vi gjort en hel del annat utöver denna lista.

Nu väntar vi bara på L-E:s uppdatering från spacklings- och lackeringsarbetet i Bispgården.

Och håller en tyst minut för Mobacken, då bara nästan allt gick jättebra under provkörningen igår. Vi låter Anders egna ord avlöja ungefär vad som gick snett. Men man tillhör nog trots allt den exklusiva lilla skaran som haft äran att höra jetturbiner skära i stereo.