Kåpfästarfest

Under de gångna vardagskvällarna har vi arbetat vidare med förstärkningarna. Limpistol visade sig vara ett utmärkt hjälpmedel för att få repen att sitta på plats. Min limpistol var billig, men inte lika billig som denna lilla pärla. Med en prislapp på 10 riksdaler kunde L-E bara inte låta bli att köpa den för att kolla kvalitén.

Det var lite halvknepigt att få glasfiberväven att lägga sig bra både mot repet och mot underlaget. Det funkade skapligt om man väntade uppåt en timme efter plastningen för att sedan trycka allt till rätta.

Igår blev det en tur med Jim till storstan (Östersund) för att handla gas till TIG-svetsen, gasol till husvagnen, diverse husvagnstillbehör och en hög andra godbitar. Vi avslutade dagen med att lägga några lager glasfiberväv på utsidan av skarven mellan kåphalvorna, samt runt rutramen.

Det primära målet med helgen är att få kåpan på plats en gång för alla. En kollega till L-E har lovat att hjälpa till med lackering av kåpan, så vi måste ha alla fästen klara innan han tar med den till Bispgården (ja, eller snarare hem till Svarthålsbyn) imorgon kväll.

Vi börjar bli riktigt nöjda med det hela. Idag avtäckte vi rutan för första gången, och det visade sig att den satt som en smäck ovanpå huven.

Kostade på att göra en liten simulering av hur det kommer att se ut från förarplatsen under Speed Weekend.

Festandet (eller var det ‘fästandet’?) pågår för fullt.

Då den nya förarställningen är lite mindre ergonomisk än tidigare så gör vi vad vi kan för att man ska klara några minuter utan kramp. Två fotstöd t.ex.

Lördagens arbete avslutat, och fyra fästen på plats. Kåpan sitter verkligen stabilt, och då har vi tre fästpunkter kvar att ordna. Detta borde fungera bra!

This entry was posted in Jetskotern. Bookmark the permalink.

3 Responses to Kåpfästarfest

  1. U-B says:

    Hur var det nu med användningen av andningsskydd, både för partiklar och för gaser….

    • LinusN says:

      Jo man glömde av sig. Vad gäller andningsskydd vid laminering med epoxyn så rekommenderar inte ens tillverkaren att man använder sådant.
      Generellt kan man säga att de rena epoxihartserna anses som ogiftiga, risken för skador orsakade av förtäring av epoxiharts får anses som mycket liten.
      De flesta härdare som används idag har en viss giftighet. Men det krävs ganska stora volymer för att skada skall uppstå pga just giftigheten.

      Inandning av epoxihartser vållar inga problem eftersom de inte är flyktiga. Härdarna har som regel en stickande lukt som kan ge tillfällig irritation i andningsvägarna Inanding av aminer ger normalt inte upphov till någon förgiftning. Undantag finns.

      Undantag finns, jo det gör det alltid. Är förstås upp till var och en.
      Annars är det väl framför allt vid slipningen det är kinkigt. Stod faktiskt utomhus i mörkret när jag gjorde grovslipningen. Det dammet vill man verkligen inte dra i sig :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>