Tur man kan ändra sig…

För konstruktionen av bakfjädringen så hade vi väl alla mer eller mindre enats om ett koncept som byggde på en extra hävarm monterad på svingaxeln som stötdämparen i sin tur skulle sitta på.

Med tiden så insåg vi att detta skulle innebära ett antal nackdelar:

  1. Det är väldigt svårt att göra designen särskilt snygg
  2. Vi måste göra någon slags splines på svingaxeln att fästa den yttre armen för stötdämparen på
  3. Vridmomentet som ska överföras genom lagringen för svingaxeln låg i storleksordningen 1-2 kNm

En ny idé, som faktiskt är mycket enklare är denna.

När man ser detta så undrar man varför man skulle strula till det så hemskt. Än är förstås inte allt färdigritat. Vi bör nog också utrusta meden med något slags stopp som hindrar den från att ”slå runt” i eventuella hopp. Skulle kunna bli lite obehagligt…

Batteriet måste flyttas också. Finns gott om plats längre fram på fotstegen så det ska nog inte vara något problem. Alternativet är att sätta det längre bak.

Det här inlägget postades i Jetskotern. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.