Svarthålet Racing

Nu är vi äntligen igång med bygget av den nya motorn.

Det första på ”att göra” listan var att skära ut  och provbocka  övergången  från flänsen där man fäster ventil-paketet till den runda brännkammaren.

För att undvika att behöva skrota bitar av den fina rostfria plåten pga någon designmiss så bestämde jag mig för att först göra ett test med vanlig ”svart” plåt för att se att alla mått stämmer.

Här kommer lite bilder på processen från skurna plåtar till färdig övergång:

Jag satt och läste ett antal gamla labb-rapporter och hittade en viktig modifiering som vi kommer att bli tvungna att utföra när vi satsar på dom riktigt höga hastigheterna. (400km/h+) 😉

Igår fick jag måtten på motorn som den ser ut idag av Lars-Erik. Har suttit och skissat på en ny geometri som antagligen kommer att hålla mycket bättre. Det vi gör är att ta bort de stora plana ytorna där motorn övergår från att vara rund till rektangulär.

Med den nya designen har jag kortat ner övergången så mycket som möjligt. Detta borde resultera i att motorn flexar mycket mindre och blir rejält mycket starkare.

Fint va?
Sen delade jag övergången i fyra lika delar och ”plattade ut” en av dem. Nu är det ”bara” för L-E att skära ut och bocka plåten. Faktiskt den svåra biten om jag ska vara ärlig.

Nyligen hemkommen efter en alldeles strålande dag på Mosjöns is (mer om detta kommer i nästa inlägg) och full av inspiration drog jag ner till verkstaden för att uträtta storverk.

Nu blev det kanske mer småverk som gjordes, men det blev ju i alla fall något. Första åtgärden var att hitta alla våra ventiler. Vi har minst en uppsättning ventiler som är färdigbockade och klara och ett par uppsättningar obockade. Det är helt otroligt hur bra de nuvarande ventilerna har hållit, men nu börjar de att se bra sargade ut. Dock kommer vi nog att starta den nya motorn (förbränningskammare och slutrör) med de ventilerna då vi trots allt vet att de fungerar. De ventiler vi har ”på hyllan” är fem hundradelar tjockare än de vi kört med. Ska bli intressant att se hur de fungerar.

Sen tog jag och monterade en ögla att fästa ankringswiren i så vi slipper det fula arrangemanget vi haft förut.

Till sist tog jag och rev ur diffusor, bränslespridare och venturi ur motorn. Dessa måste mätas upp och helst göras CAD-modeller av så att vi kan passa in dem mot det nya röret.

Med tanke på att saker i omgivningarna har tenderat att gå sönder när vi kört maskineriet (morsans porslinstupp och ett rensat badrumsskåp duger nog som bevis) så är det otroligt imponerande hur fint allt inne i motorn är. Om man bortser från fullagningarna vi gjorde i Orsa då. Om ni, kära läsare, kanske glömt eller missat detta så är anledningen till att vi gör en ny förbränningskammare att vi ska göra den helrund för bättre stabilitet och således slippa liknande haverier i fortsättningen.

Ja idag har det varit högtidligt värre i Mo. Anders har premiärkört sin senaste kreation, medan vi hejat på välfyllda med mammas ärtsoppa och kaffe.
Mer om detta lär komma på Mobacken Racings hemsida när Anders redigerat ihop de 5-10 Gb filmmaterial vi samlade ihop efter avklarat spektakel. Lite kul är det ändå när det filmats mer eller mindre oavbrutet med 5-6 kameror och ingen ändå hittar något material där man faktiskt ser att skiten går. Med lite grävande så ska det nog komma fram ett och annat.

Igår roade jag och Lars-Erik oss med att testa att cadda plåt i Inventor. Gick alldeles oförskämt bra. Med påhittade mått ritade vi lite snabbt upp en kort övergång från rund till fyrkantig form. Denna ska sitta längs fram på den nya motorn, mellan förbränningsutrymmet och ventilpaketet. Sen styckade vi av plåtringen på två punkter, sade åt Inventor att platta ut den och lade in allt på ett ritningsblad komplett med bockningsanvisningar. Galant värre!

Till sist tog vi och bockade ihop övergången i papper för att se om allt verkar stämma.

Ser ju alldeles strålande ut!

Nu är det bara till att klura ut exakt vilka mått vi vill ha och cadda upp den slutgiltiga designen innan L-E kan lägga våra nya fina SS-plåtar i plasmaskärmaskinen.

Härom dagen så besökte jag den lokala skroten och köpte nästan 9m2 med 2mm rostfri plåt som ska användas vid ombyggnationen av motorn.

Så nu återstår det ”bara” att plasmaskära , bocka och svetsa alla nya delar för motorn.

9m2_med_rostfri_plåt

Jaja, jag får överlåta rimmandet till Anders.

Inför kommande helgs provkörning av Mobacken-Anders raketmotor har jag jobbat på program och utrustning för att mäta dragkraft och diverse temperaturer. Har gjort ett litet PC-program som loggar dessa data via USB-anslutna enheter i 100Hz. Mycket data blir det, så vi kommer få finfina kurvor att analysera sen.

Tog även och programmerade ihop en fin analog mätare som man ser bra från avstånd.

Idag gjorde jag i ordning och kalibrerade en 1-tons lastcell som jag bara måste köpa när jag fick den till bra pris från Load Indicator. Med en vikt på 850kg som referens blev det nog bra.

Vad ska vi nu ha den här till tänkte jag när jag var klar. Väga jetskotern såklart. Vi har bara kunnat spekulera kring vad den väger, men nu skulle sanningen fram.

Lite drygt 300 kg blev svaret. Lär vara en bra bit över 400 med förare och fulla soppatankar. Som tur är så har vikten egentligen inte någon inverkan på hastigheten. Det enda vikten påverkar negativt om man bortser från friktionen mot underlaget är accelerationen. Som tur är så har vi lång accelerationssträcka så det ska inte vara något problem. Vad gäller friktionen så var den definitivt inget problem förra året så vi ska inte behöva oroa oss.

Igår shoppades det lite mer inför kommande arbeten. En ny gasregulator till TIG:en, kapskivor, rostfria svetspinnar etc. En fågel viskade också i mitt öra att Lars-Erik säkrat tillgången på rostfri plåt inför bygget av ett nytt förbränningsutrymme.