Tålamod mina damer och herrar!

Vid det här laget borde vi förstås ha kommit med en lång och detaljerad uppdatering från Speed Weekend, men vi har faktiskt mest pustat ut efter ett par månaders hektiskt arbete. Jim kommer nog att skriva ihop något fyndigt och intressant under morgondagen, men tills vidare lägger jag här upp en bild som jag fått tillstånd att använda.

Så här med facit på hand måste jag säga att kåpan blev löjligt bra. Jag är definitivt ingen designer, och är glad att de andra + min och Jims far kommit med input vad gäller justeringarna av kanter/profil etc. men kan bara konstatera att grunddesignen dög rätt bra.

Vi kan ju börja med en bild av CAD-modellen:

CAD-modellen blev en smula kantig, men detta skulle ju inte vara något problem att råda bot på när vi slipade till formen. Dessutom blev inte konturen mot fronten något bra men jag räknade med att vi skulle lösa detta när vi skar till den. Som tur var så tog jag till formen så att vi fick en del extra material att ta av.

Håll i er nu, för här kommer underverket:

Huvsprintarna med huvuden av mässing blev ju också riktigt fina. Sen gjorde ju Jim och far ett grymt jobb med kutsen baktill.

Posted in Jetskotern | 2 Comments

Spackling, slipning, målning…

Även på annat håll så har det hänt lite saker, nämligen att kåpan blivit slipad,spacklad, slipad, lackad med grundfärg/slipgrund ,slipad igen, lackad med ett ytterligare lager grundfärg och slutligen lackad med mörkgrön-metallic vilket sedan avslutas med ett lager klarlack.

Lyckligtvis så har jag ett par kollegor som kan detta med lackning och som var så snälla att ställa upp med att hjälpa till på sin lediga tid, för utan deras hjälp hade det nog slutat med att vi skulle kört med Biltema sprayburkar,  vilket jag inte tror skulle gett ett resultat man frivilligt visat på allmän plats.

Nu blev därmot resultatet långt bättre än vad jag trodde var möjligt när man såg hur kåpan såg ut innan arbetet påbörjades.

Slipning av kåpan innan spackling

Glasfiberspackel

Spackling med glasfiberspackel.

Spackling med glasfiberspackel.

Färdigspacklad kåpa.

Kåpan lackad med grundfärg.

Första lagret med grönfärg.

Blandning av klarlack.

Lackad och klar!

 

Posted in Jetskotern | 4 Comments

Två arbetsdagar kvar

Vi funderade i ungefär två timmar över hur vi skulle komma åt att svetsa de övre fästena för kåpan innan vi insåg att det hela gick mycket lättare om vi plockade bort insugstratten.

Ställ kåpa på plats, punkta, ta av kåpa, svetsa, sätt dit kåpa, kontrollera hur mycket det slagit sig, ta av kåpa, justera, svetsa, sätt dit kåpa… …

Som ni ser så arbetar alla hårt!

Ställningen för främre fästet, nästan färdig;

I alla amerikanska bilbyggarprogram på är det Mexicanare som fixar inredning och syr klädslar. Vi kunde förstås inte vara sämre så vi lejde in en;

Dock åkte vi på en liten kulturkrock. Halvvägs in i arbetet försvann vår klädselspecialist. Efter mycket letande hittade vi honom mitt i siestan.

Så här fina blev sprintarna för att låsa fast huven. Längden är inte justerad än då huven för närvarande befinner sig 17 mil från sprintarna.

Efter lite omdragning av bränsleledningar fick vi plats med en instyrning för kylluft till motorn.

Jim provsitter nya dynan och konstaterar att den var värd varenda peso. En omvinkling av bromsspaken gjorde den mer lättåtkomlig och kom samtidigt ur vägen för vänster armbåge när man håller i styret.

Dagens arbete avklarat och alla punkter utom en avbockade (elsystemet testat trots frånvaro av bock). Vi får försvara oss med att vi gjort en hel del annat utöver denna lista.

Nu väntar vi bara på L-E:s uppdatering från spacklings- och lackeringsarbetet i Bispgården.

Och håller en tyst minut för Mobacken, då bara nästan allt gick jättebra under provkörningen igår. Vi låter Anders egna ord avlöja ungefär vad som gick snett. Men man tillhör nog trots allt den exklusiva lilla skaran som haft äran att höra jetturbiner skära i stereo.

Posted in Jetskotern | 3 Comments

Kåpfästarfest

Under de gångna vardagskvällarna har vi arbetat vidare med förstärkningarna. Limpistol visade sig vara ett utmärkt hjälpmedel för att få repen att sitta på plats. Min limpistol var billig, men inte lika billig som denna lilla pärla. Med en prislapp på 10 riksdaler kunde L-E bara inte låta bli att köpa den för att kolla kvalitén.

Det var lite halvknepigt att få glasfiberväven att lägga sig bra både mot repet och mot underlaget. Det funkade skapligt om man väntade uppåt en timme efter plastningen för att sedan trycka allt till rätta.

Igår blev det en tur med Jim till storstan (Östersund) för att handla gas till TIG-svetsen, gasol till husvagnen, diverse husvagnstillbehör och en hög andra godbitar. Vi avslutade dagen med att lägga några lager glasfiberväv på utsidan av skarven mellan kåphalvorna, samt runt rutramen.

Det primära målet med helgen är att få kåpan på plats en gång för alla. En kollega till L-E har lovat att hjälpa till med lackering av kåpan, så vi måste ha alla fästen klara innan han tar med den till Bispgården (ja, eller snarare hem till Svarthålsbyn) imorgon kväll.

Vi börjar bli riktigt nöjda med det hela. Idag avtäckte vi rutan för första gången, och det visade sig att den satt som en smäck ovanpå huven.

Kostade på att göra en liten simulering av hur det kommer att se ut från förarplatsen under Speed Weekend.

Festandet (eller var det ‘fästandet’?) pågår för fullt.

Då den nya förarställningen är lite mindre ergonomisk än tidigare så gör vi vad vi kan för att man ska klara några minuter utan kramp. Två fotstöd t.ex.

Lördagens arbete avslutat, och fyra fästen på plats. Kåpan sitter verkligen stabilt, och då har vi tre fästpunkter kvar att ordna. Detta borde fungera bra!

Posted in Jetskotern | 3 Comments

Plast, plast, plast (och en och annan kafferast)!

Det rullar på, och för varje avklarat steg så är åtminstone jag förvånad över hur relativt smärtfritt allt gått. Om jag vore lite vidskeplig så hade jag antagligen inte sagt detta nu, strax innan vi når finalen. Jaja…

Nu sitter kåphalvorna ihop. Av någon anledning tog jag ingen bild direkt när vi kom till garaget och tog de hopplastade halvorna ur formen. Det enda jag kan säga är att det såg riktigt bra ut. Det blir betydligt mindre jobb för att få till skaplig finish runt rutan.

När vi skulle hänga på kåpan för att klura ut hur vi skulle kapa ut konturerna kring front, bakdel och underdel så upptäckte vi att fästet för hastighetsmätaren kom ivägen. Bara att kapa bort. Mätaren måste vi sätta någon annanstans.

Jag glömde även att fota efter att alla sidor var färdigskurna, men på den här bilden är i alla fall det mesta utom undersidan klart. Far poserar!

Jim drog iväg för att öva med sitt ännu ej namngivna band. Jag föreslog namnet Lasse Satanz, men det gick liksom inte riktigt hem bland alla medlemmar (inte hos någon faktiskt).

Perfekt namn för bandet som spelar nästan allt!

Jag och L-E började plasta in fästena som vi tagit ut punkterna för tidigare under dagen. Vi gjorde även ett par förstärkningar i form av rep som vi armerade över och täckte med epoxy. Bör göra en väldig skillnad på stabiliteten.

Även om glasfiberväven vi använder är väldigt flexibel så var det lite knepigt att få den att ligga snyggt över repen och plant mot kåpan.

Sen var det dags för värme och väntan igen. Blir väl till att plasta fler detaljer under kvällarna till veckan.

Förutom fler förstärkningar på insidan måste vi snygga till runt rutan, samt i skarven mellan halvorna från utsidan. Trots att en hel del kvarstår så känns det som att vi ligger riktigt bra till!

Avslutar med ett litet musiknummer från våra grannar i öst…

Posted in Jetskotern | 1 Comment

Skarv utan slarv

Efter att ha snyggat till kanterna på kåphalvorna kunde vi rigga upp dem med rutan för att se hur de passade. Som tur var så såg det riktigt bra ut. Faktum är att jag inte direkt förväntat mig några stora överraskningar. En av fördelarna med att ha gjort en 3D-modell i datorn innan man satte igång med tillverkningen.

Var bara till att lägga halvorna i formarna och sätta igång att skarva. Vi fixerade dem med spik mot formen för att se till att de låg stabilt.

Vi plastade fast rutan i samma veva.

Epoxyn är förvisso väldigt “snäll” om man jämför med polyester, men migränmänniska som man är så tog jag inga risker. Dessutom låter man som Darth Vader när man snackar – vilket förstås alltid är coolt!

Bränslefördelningsblocket satt lite väl högt för att kåpan skulle få plats, så Jim flyttade ner det en aning.

Ett par kupévärmare och en presenning hjälper till med härdningen.

Mellan varven hade jag passat på att montera ben på vår nya lilla pulsjet.

Och svetsade dit en tändstiftförskruvning. Med drag racing-tändstift från Green Goblin ska den nog gå som f*n!

Posted in Jetskotern | Leave a comment

Skrubbleken!

Tyvärr inte den roliga varianten dock…

Det där spacklet som släppte från formarna och följde med kåporna när vi tog ur dem visade sig vara jobbigare än väntat att få bort, men mycket varmvatten och skrubbande senare så var kåporna så gott som rena.

Men det där med att PVA skulle vara vattenlösligt kan vi nu avfärda som en myt. Jag förstår ärligt talat inte vad som gick fel. Hur kan släppmedlet sitta så förbaskat bra i plasten? Det fungerade ju utmärkt på testet vi gjorde.

Jaja, det går nog att lösa upp på något vis. Planen för kommande helg är:

  • Kapa till konturerna på halvorna. Tyvärr är grundmodellen inget designmässigt mästerverk. Fanns helt enkelt inte tid till att lägga hela sin själ på det arbetet. Dock så har vi nu chansen att arbeta lite med fram-, bak-, och underkanterna.
  • Sätta ihop halvorna med plåt och skruv för att kunna prova ut passformen mot jetskotern.
  • Räkna ut var fästpunkterna bör hamna.
  • Plasta ihop kåporna, samt ramen som rutan ska sättas fast i. Vad gäller passningen mot rutan så kan det nog krävas en del klåperi.
  • Plasta in de snygga fästena som L-E svarvat.
  • Plasta in förstärkningar på väl valda ställen för att göra kåpan stabilare.

Det är planen i alla fall. Borde väl tillägga att Jim och L-E kanske också borde få komma till tals om saken :)

 

Posted in Jetskotern | Leave a comment

Dåligt med släpp, Svarthålet hängde läpp…

…ett tag. Gick rätt bra till slut.

Det här momentet har jag varit lite nervös över. Det är nu det visar sig hur pass vi lyckats med allt arbete. Epoxyn hade härdat fint över natten, så vi bar fram formarna för en närmare inspektion.

Passade på att frisera lite runt kanterna.

Vår snowboardfabricerande kollega lånade ut en speciell sax för att klippa glasfiberväv med, och jäklar vad fint den fungerade. En sån får man nog investera i själv!

Vi märkte direkt när vi börjat bända lite i kanterna att kåpan inte riktigt ville släppa från formen, utan drog med sig spacklet istället.

Var väl inte så mycket att göra åt den saken. Vi bröt och bände från alla möjliga håll…

Till slut så släppte båda kåpsidorna. Det följde med massor med spackel, men vi konstaterade rätt fort att detta går enkelt att ta bort om man blöter upp det lite.

En snabb uppriggning av kåphalvorna senare:

Ser ju faktiskt väldigt bra ut! Vi lade tillbaks dem i formarna för att låta dem härda lite mer innan vi våldför oss på dem med vatten och skrapverktyg.

Målet är att halvorna ska vara ihopplastade tillsammans med rutramen efter nästa helg. Vi måste även skära ut formen längs fram-, under- och bakkant, samt plasta in förstärkningar och fästen där det behövs.

Posted in Jetskotern | 1 Comment

Kåpiöst bra!

Så, då var helgen kommen. Då det skulle hända!

Efter att ha transporterat formarna till lokalen vi fått lov att hålla till i (lite nattkallt i “vår” verkstad) så gjorde vi vad vi kunde för att snygga till dem en sista gång med spackel och slippapper.

Medan L-E slipade det sista så måttade jag och Jim ut de första bitarna glasfiberduk. Då duken vi fått tag på var så oerhört smidig så räknade vi med att kunna lägga ett helt stycke per lager.

L-E passade på att sätta lite personlig prägel på formarna

Sen var det dags för vaxning. Tre lager hade funkat bra på testet vi gjorde tidigare under veckan. Vi lade fyra lager denna gång för att vara helt säkra.

Gick rätt bra att stryka ut vaxet. Efter att det hårdnat ett tag så kunde man polera det en aning med en ren trasa.

För den som är intresserad så heter vaxet Partall Hi-temp Wax och är köpt från r-g.de

Sen var det dags för ett lager släppmedel av typen PVA (polyvinylalkohol). Detta hade vi tänkt köpa från r-g.de men de ville lägga på sådana hiskeliga miljöavgifter för transporten att vi beställde från Conrad istället.

De speciella svamparna för att applicera PVA:t hade vi dock köpt från r-g.de.

Så här fint blir det efter att släppmedlet härdat. Man ser klart hur ojämn ytan trots allt är. Vi är nöjda, men någon superfinish handlar det förstås inte om. Tur att vi har en förkärlek för matta lacker.

Dags att blanda epoxy. Vi hade ingen aning om hur mycket som skulle gå åt så vi började med 3dl.

0.5 gram fel. Skäms på dig Jim!

Första lagret på plats. Denna glasfiberduk var verkligen lätthanterlig. Den sträcker sig där den ska, krymper där den ska och var väldigt lätt att blöta igenom. Dessutom syns det väl var den blivit helt genomblött och var det saknas lite.

Där det saknades lite epoxy fick vi fylla i. Lite knepigt att försäkra sig om att det inte finns några luftbubblor kvar under duken, men i värsta fall får man väl fylla i det från utsidan i efterhand.

Tre lager på plats!

Nu var det bara att ställa undan allt och hoppas att det ser bra ut imorgon. Och att det släpper ur formen…

Slog på stort och gjorde en liten timelapsefilm från plastningen av kåpa nummer 1.

Jo förresten; L-E undrade tidigare i veckan om han kunde göra något någon kväll medan jag och Jim arbetade med formarna. Jag kom på att vi behövde detaljer att fästa kåpan i så han tog och svängde ihop några sådana. CNC-svarvar med drivna verktyg är trevliga saker!

Posted in Filmer, Jetskotern | 1 Comment

Nedräkningen har börjat

Torsdagen den 27:e bär det av mot Årsunda och Speed Weekend. Vi räknar med att ni också kommer dit!

Posted in Speed Weekend On Ice 2014 | 4 Comments