Förra helgen monterade vi ihop motorn efter ganska omfattande reparationer på röret som vi gjorde ett par veckor tidigare. När vi inspekterade venturin så insåg vi att ett antal svetsar hade spruckit, så det var bara att dra fram svetsen och lappa ihop dessa igen.
Vi har också tillverkat nya främre motorfästen. Dessa är justerbara i höjdled, vilket underlättar vid montering av motorn. För att kunna bulta fast fästena mot chassit borrade vi hål och svetsade in gängade insatser i detta.
För att förenkla justeringen av motorfästena så beslutade vi att göra en laddning med shimsplåtar som man kan lägga till eller ta bort efter behov.
Många skulle nog hävda att det är ”overkill” att använda trådgnistning för att tillverka en hög plåtbitar utan särskilt höga krav på precision. För er som inte är bekanta med trådgnistning (på engelska: ”Wire EDM”); en trådgnist skär i nästan vilken metall som helst med mycket hög precision, men också väldigt långsamt. Precisionen är högre än med vatten-, laser- och plasmaskärning, men det går också långsammare än alla dessa.
Å andra sidan så gör maskinen hela jobbet med utmärkt resultat helt på egen hand efter att man riggat den och gjort programmet. I det här fallet svetsade vi ihop en hög med plåtbitar, samt loppade dit ett fäste för att kunna sätta fast den i maskinen. Sen är det bara att starta maskinen och vänta. När den är klar plockar man ut perfekta bitar som är färdiga att använda.
Än en gång var det dags att laga motorn, och i vanlig ordning är det bristande motorfästen som burit skulden för haveriet. Vi lägger inte ut orden för mycket kring detta, utan slänger bara upp några bilder. En liten film kommer senare också
Det krävdes en hel del våld och god vilja för att få ihop delarna, då motorn inte direkt kunde anklagas för att vara rund längre…
Under helgen har det varit full ruljans hos Svarthålet. Tyvärr blir det så att vi förutom att arbeta på jetskotern även måste lägga en massa energi på service och underhåll av allehanda kringutrustning. Medan vi andra jobbat med kringsysslor så är det faktiskt bara farsgubben som jobbat med jetskotern.
Målet var att förbättra kylning och aerodynamik genom att sätta invändiga plåtar för att styra luften rätt, samt klä in underredet lite för att undvika onödig turbulens.
Den strukturerade aluminiumplåten som Trangia sponsrat med kommer åter igen väl till pass. Detta är riktigt fin plåt. Tunn, men ändå relativt styv.
Jim åkte tyvärr på en av de mindre inspirerande uppgifterna, nämligen att renovera hjulaxeln på släpvagnen…
Härom helgen gjorde vi ännu ett batteritest, och det visade sig att vårt nya LiFePO4-batteri visade sig prestera superbra, men precis som alla andra batteriet hänger prestandan ihop med temperaturen. Därför har vi beställt värmeplattor som vi tänkte montera underst i batterilådan. Prylarna var relativt billiga och levereras direkt från Kina. Av ren självbevarelsedrift bestämde jag att en jordfelsbrytare och övertempvakt nog vore på sin plats, så det blev en liten specialgjord kontrollenhet för batterivärmningen.
Batteriet har även fått en rejäl snabbkoppling, separat laddkontakt, samt huvudsäkring av lite robustare modell än de vi använt innan. Förutom detta så har vi även dragit fetare kabel ända fram till styrboxarna för att minimera spänningsfallet.
Sen var det det här med underhållningen i depån. Service av mixerbord, samt reparation av depå-TV:n var alltså nästa punkt på schemat…
I Svarthålsbyn har Lars-Erik ägnat sig att att tillverka nya packningar till ventilpaketet. Det blev även en sats med snygga visitkort i aluminium.
Då var vi här igen. Uppdateringarna på hemsidan kommer glesare och glesare. Delvis beror det på lathet, delvis på att vi hänger på så många ställen nu för tiden (Facebook och Instagram t.ex).
Speed Weekend on ice 2018 närmar sig. Vi har inga enorma uppdateringar på gång på jetskotern, men det står några saker på att göra-listan. En av punkterna är att förbättra strömförsörjningen. Tidigare har vi matat bränslepumparna med ett gel-batteri. I de prestandatester vi gjort förut så har detta presterat bättre än alla andra batterier vi provat, men nu hade vi behov av lite mer kräm. Dessutom har det ena av våra två gel-batterier skakat sönder (föga förvånande kanske), så vi har anledning att misstänka att även det andra kan ha farit illa.
Vi och Mobacken-Anders gjorde en sambeställning från Europa och köpte varsitt LiFePO4-batteri på 60 Ah. Detta batteri (litium) ger, när det är fulladdat, 1-2 volt mer än gel-batteriet (bly). Dessutom är det betydligt lättare och ska förhoppningsvis tåla vibrationer bra. Det var ingen billig pjäs, så det första vi bestämde oss för att göra var att testa prestandan.
Vi kopplade upp ett datorbaserat mätsystem till batteriet, för att mäta spänning och ström, samt använde ett härdugnselement för att belasta batteriet till ungefär samma belastning som de sex bränslepumparna i jetskotern drar.
Vi började med att testa det nya batteriet:
Som ni ser så sjunker effekten lite initialt, men sedan ligger den oerhört stabilt under 15 minuter. Detta är väldigt välkommet.
Vi gjorde även en mätning på det gel-batteri som vi tidigare kört med och ansett vara riktigt bra:
Jämför man med LiFePO4-batteriet så ser man både att vi får ut rejält mycket mer effekt (runt 150-160 W) mer ur litiumbatteriet, och att det dessutom är betydligt stabilare över tid. Vi är klart imponerade!
Nedan har vi lagt ihop båda mätningarna i samma graf:
När vi ändå höll på så testade vi en hög med bilbatterier som vi haft stående här och var i verkstaden. Ofta är man osäker på hur pass bra de är, och det kan vara skönt att reda ut vilka faktiskt inte förjänar annat än att slängas.
Batteriet ur syrrans Volvo V70 gav ett intressant resultat. Vi visste att det var lite sådär då det, efter att ha fulladdats, inte klarade att dra runt motorn mer än några varv innan det tycktes tappa nästan all ork.
På grafen ser man tydligt vad som händer. Efter ungefär tre minuter börjar utspänningen att dala kraftigt, och efter ytterligare en dryg minut planar den ut på en betydligt lägre nivå. Vad som antagligen hänt är att en, eller ett par celler helt laddats ur medan de resterande har gott om energi kvar. Detta är anledningen till att undertecknad älskar mätteknik; det är kul att spekulera kring saker och ting, men ännu roligare när man även kan verifiera sina hypoteser lite mer vetenskapligt.
Imorgon ska vi klura lite på hur vi kan montera det nya batteriet, samt planera lite för omdragning av kablar mm.
Storsjöns is är kall och hård
Landracing plogbilen trimma
Svarthålet ännu klarat sig utan vård
Brooklyn endast en gång fått simma
Vi nu i toppfartsjakten
tvingas öka arbetstakten
För strömlinjeformens skull
varenda detalj är betydelsefull
Ska föraren behöva klä av sig naken
eller räcker det att undvika vaken?
God jul!
(Kom ihåg att vi även finns på Facebook: Länk)
I vanlig ordning börjar vi med ett litet försvarstal. Många lär vi det här laget ha antagit att vi fått nog av pulsjetstrul och lagt ner verksamheten, men sanningen är faktiskt ganska tvärtom. En rapport från Speed Weekend 2017 kommer antagligen någon gång, men lite kortfattat kan vi bara nämna att vi åkte lite snabbare än året innan (246 km/h i toppfart) och lyckades dessutom ro hem en hel famn med fina pokaler att stoltsera med på finaste hyllan i verkstaden.
Detta inlägg kommer att handla om både pulsjetar och gasturbiner. Jag har redan i ett par inlägg skrivit lite om den Caterpillar 553 som jag förvärvade för ett par år sedan. Motorn kommer ursprungligen från en Stridsvagn 103S, och planen är att ta fram ett nytt styrsystem till den. Systemet ska vara mer eller mindre ”plug and play”, och tanken är att det ska gå att koppla in det till motorns originalkabelhärva. Jag har under sommaren lagt en hel del möda på att mäta upp och rita elschema över motorn. De scheman som finns i försvarets handböcker är i min mening rätt kassa. De är röriga, bristfälliga och dessutom stämmer de inte överallt.
Härom veckan hörde en trevlig herre av sig via hemsidan. Hans far gick bort för några år sedan, och lämnade en 553:a efter sig. Jag hade förvisso inga direkta planer på att skaffa en till just nu, men en motor i reserv är aldrig fel att ha så jag bestämde mig för att hämta den.
Bilden nedan är från avlastningen hemma på gården.
Motorn saknar ett par delar, så det är lite svårt att veta om den demonterats för att något strulat eller av någon annan anledning. Men det sitter mycket bra delar på den, så den är guld värd att ha bara för dessa. Dessutom medföljde de här superfina manöverpanelerna från stridsvagnen.
På väg ner till Östergötland för att hämta motorn övernattade jag och farsgubben i Ekshärad. En tanke slog mig: ”Ligger inte Arboga ungefär på vägen?”. Jag hade länge känt till Arboga Robotmuseum, och dessutom passerat ett par gånger men inte svängt in av lojalitet till mina teamkamrater. Denna gång fick det dock bli ett besök. Jag råkade nämligen känna till att de faktiskt har en nästan komplett V1-missil. Det här med krigshistoria och militaria är generellt sett inte min grej, men när de råkar ha den missil som vi till stor del baserat motorn till pulsjetskotern på så blir det såklart extra intressant. Och det fanns såklart anledning att misstänka att de skulle ha en hel del intressant att beskåda.
Många bilder följer. Jag kommer att vara rätt sparsam med bildtexter. Vill man veta mer så kan jag inte annat än varmt rekommendera ett besök på muséet. Deras hemsida innehåller också mycket intressant info.
Det första som möter en när man kommer in är denna turbojetmotor i genomskärning. Det är rent förbluffande hur många extremt fina och välgjorda detaljer en sådan här motor innehåller.
Till vänster alldeles innanför entrédörren står underverket själv (nedan)!
Vilken pryl. Det finns massor skrivet om V1 på nätet (bland annat på denna utmärkta hemsida ) så jag nöjer mig med att visa lite foton.
V1:an var som bekant tysk. Så fort de började skicka iväg V1:orna åt höger och vänster så tog så klart alla som fick tag på en chansen att dissikera dem för att se om det var värt att ta fram egna vapen med samma teknik. Sverige gjorde under de kommande åren åtskilliga tester och försök med olika slags pulsjetdrivna projektiler. Sjörobot 315 var en av dessa.
Förutom pulsjetdrivna vapen så ställdes även en del andra gamla robotar ut. Det är förbluffande hur mycket delikat elektronik och elektromekanik de lyckats klämma in i dessa skapelser.
Ett helt utrymme på muséet var ämnat för gasturbiner av olika modeller. Vad jag förstått så kommer dessa, samt alla delar som ställdes ut där från en gasturbinverkstad som inte längre är i drift.
En av turbinerna som ställdes ut var precis en sådan Caterpillar 553 som jag var på väg för att hämta.
Det fanns även gott om andra turbiner. T.ex. denna Rolls Royce
Även olika delar till gasturbiner fanns att studera i detalj.
I ett annat utrymme visades testutrustning och diverse andra system upp.
De har även en komplett flygplanscockpit att provsitta i.
Jag hade redan innan mitt besök läst om deras Drakensimulator. När jag väl fick se den kunde jag inte bli annat än imponerad. I princip består den av en komplett cockpit från ett Draken-flygplan, med en simulator kopplat direkt till alla instrument och manöverdon. När man kör simulatorn så är alltså cockpit i princip 100% identisk med ”the real deal”. Elektroniken var en ren orgie i teknik, och undertecknad blev uppenbarligen så till sig att softboxen på blixten hamnade utan i bild utan att man märkte det.
Arboga Robotmuseum var klart över förväntan! Deras hemsida innehåller förvisso mycket bra information, men den är rätt blygsam vad gäller bildmaterial etc. Muséet var betydligt mer intressant än vad jag trott, och för den teknikintresserade var detta klart värt en omväg på 5-10 mil.
Nästa gång får man se till att ha lite mer tid på sig så man kan prova Drakensimulatorn!
Besök Arboga Robotmuseums hemsida här!
Sista helgen innan Speed Weekend är det full rulle i verkstaden.
Dagens arbete inledde vi med att prestandatesta batterierna för att se om de blivit bättre eller sämre sedan sist. För fyra år sedan gjorde vi ett likande test, då för att utvärdera vilket batteri som funkade bäst för jetskotern. Det vi vill ha är ett batteri som levererar en jämn ström under hela körningen så att inte pumparna tappar fart och bränsleflödet avtar med tiden.
Det var alltså dags att rigga upp testutrustningen igen, så vi kan testa båda gelbatterierna som vi använder.
Som simulerad belastning använder vi ett gammalt element från en härdugn på Nord-Lock.
Under testet mäter vi både batterispänning…
och ström med en tångamperemeter. Vanliga tångamperemeters kan inte mäta likström, men det finns modeller med lite annan mätprincip som även kan detta.
Varje batteri testades i 8 minuter, vilket är betydligt längre än vad vi någonsin kör jetmotorn i ett sträck. Uppmätta värden (batterispänning och strömförbrukning) knappades in i ett kalkylblad, som beräknar effekt (spänning * ström) och skapar en fin graf.
Intressant nog så fick vi fram lägre inre resistans i batterierna nu än när vi mätte upp dem för fyra år sedan (se bilden ovan).
Båda batterierna presterade väldigt bra, men ett gav lite mer effekt än det andra vid samma last så vi kommer att köra med detta då vi behöver all skjuts vi kan få till pumparna.
Efter batteritestet var det dags att sätta motorfästena på plats. Det blev en del kapning, mätning, justering, svetsning men nu är vi så gott som klara.
Legal notice: Material (photo/video) on this website is copyrighted and any use of it without our permission is prohibited. Contact us here if you want to use any of the photos/videos found on this site.
(We never thought it would be necessary to make this clear, but since major production companies are using our material for profit it obviously was…)
Medan Jim kämpade på med att tillverka nya motorfästen under helgen som gått befann jag mig i Hammerdal för att hjälpa bröderna Andersson med elektroniken på deras nya firmabil.
Efter provkörningen på söndagen slängde jag upp en liten film på Youtube. Blev några tusen visningar rätt kvickt. I morse fick jag ett meddelande från Bilsport som ville använda filmen på sin FB-sida. De hade hittat den på en annan FB-sida som efter lite granskning laddat ner den från Youtube utan att fråga eller hänvisa till oss. Sådant har vi väldigt svårt för, men det är såklart kul ändå att se att den de lagt upp visats över 400 000 gånger. (Edit 2017-02-05: Vi har gjort upp med nämnda franska FB-sida).
Bilsport redigerade om filmen lite (blev mycket bättre) och slängde ut den på sin FB-sida. I skrivandes stund, 6 timmar efter publiceringen, har den filmen visats 435 000 gånger (Edit: 4,3 miljoner visningar 2017-02-05), delats 3000 (40 000) gånger och fått 6000 (22 000) kommentarer. Det är vid det här laget smärtsamt tydligt att jetskoter är fel väg att gå om man vill få uppmärksamhet…
Inlägget på Bilsports FB-sida.
Igår var det dags för första provkörningen efter reparation av motorn. Sammanfattar allt mycket kort och bjuder på en radda bilder och lite film.
Förra året uppmätte en dragkraft på runt 2050 N (205 kg) när vi ”bänktestade” innan Speed Weekend. Efter de första åken på isen i Årsunda märkte vi att vi hade ett rätt kraftigt läckage mellan motor och ventilpaket, varpå vi tätade detta med silikon. Utan att ha några mätvärden tillhands så kände vi alla att dragkraften ökat markant, och det syntes ju även på toppfarten.
Nu har vi sett över tätningen mellan venitlpaket och motor, och det skulle bli spännande att se vilka siffror vi kunde åstadkomma. Det blev en del prestationsångest inblandat, då vi även bjudit in ett gäng säljare från Nord-Locks Norden-region. Innan provstart så blev det till och med en muntlig introduktion på engelska i konferensrummet för hela det gänget. Vi ansträngde oss lite för att försöka dela med oss av den mysiga Speed Weekend-stämningen så vi bjöd på kok-kaffe och kakor på provkörningsplatsen.
Sen var det dags för körning…
Skitenkelt (önskar att man kunde säga det varje gång)!
Resultatet då? Ja enligt mätloggen så hamnade vi runt 2250 till 2300 N (225 – 230 kg).
Dock så undrar vi om vi kunde få ut mer om vi kunde ge på mer soppa. Nu gick nämligen allt på max. Planen är att öka spänningen till pumparna genom att byta ut gelbatteriet till en LiPo-pack.
Tills vidare kan vi dock njuta lite av ett lyckat resultat.
Kolla gärna in våra sponsorer! Dessa har alla på ett eller annat sätt hjälpt oss med vårt projekt.
